Vekling

Igår afton slogs jag av tillfälligt illamående vilket jag trodde skulle avta vid intagandet av litet föda och en god natts sömn.
I morse vaknade jag med en bekant känsla av feber och allmän svaghet.
På eftermiddagen kulminerade kriget i min kropp och har förhoppningsvis nått klimax.
Att överge sina arbetskollegor på grund av egen sjukdom känns som ett nederlag men efter tio timmar i bister blåst gav jag till slut med mig och tömde varmvattenberedaren i min jakt på kroppsvärme.
Fan vad klen man blir av lite tempökning