Göra kväll

Nu är det fan kväll. Efter 14 timmar bestående av klövvård, mjölkning, slit och en lätt feber får det vara nog känner jag.
En alvedon och en kopp glögg gör nog susen så här på vårkanten. Jag tycker vi hade en väldigt mild och fin vinter i år. Särskilt lång var den inte heller. Nu tinar snön bort och snart kommer väl den första krokusen uppstickande och sniffar efter solstrålarna.

Hörde på radion att Norskt konstigt namn Breiviiiik dömdes som psykiskt sjuk för morden på Utöja. Förmodligen det enda sättet att lyckas hålla fanskapet inlåst för resten av livet. Vilket antagligen kan bli ganska kort. Det är så lätt att överdosera läkemedel nuförtiden.

För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras

Vart fan tog NMT-nätet vägen egentligen?

En gång i tiden fanns det ett land som hette Sverige. Det var ett stolt land med bra ekonomi, ett starkt försvar, stora industrier som var världsledande inom sin genre. Det fanns även någonting som kallades för mobilnät med täckning. Detta under av prestanda och säkerhet gav täckning även på den mest avlägsna bergsknalle i vårt avlånga land.
Sen kom någon jävla byråkrat på att det kostade för mycket med två separata mobilnät.
Ska vi behålla det gamla och uppgradera det för ökande teknologibehov eller skrota detsamma.
Alternativ två var tydligen det som gällde och nu är det på tapeten att avveckla det fasta nätet till förmån för det ack så ömtåliga GSM-nätet som numer verkar sträcka sig till en mottagningsgräns om 100 meter från mast.
Varför i fan ska jag behöva betala med surt förvärvade pengar för något som fungerar en femtedel av sträckan när man kör bil, eller numer halva huset då jag förlorat min täckning i vardagsrummet.
Undrar hur länge det tar att träna upp brevduvor, det känns som ett säkrare och snabbare alternativ.

Det var på tiden!

Första advent och äntligen kommer det lite vit memma.
Gudarna har hörsammat bönerna och nu är det väl bara att spänna på pjäxorna och stå vid liften och vänta.

Jag måste nog fila på en juldikt tror jag. Nu känns det som det kan bli vinter trots allt.

Jag är purung.

Idag har jag lekt apa på djungelhuset. Klättrat och åkt rutschkana som en tok.
Efteråt tänkte jag handla men det blev helt blankt. Så jag greppade en Blossa-glögg och drog mot kassan.
Döm av min förvåning när kassatanten sa: -Du ser lite lurig ut, jag måste nog be om leg.
Jag höll på att domna av och frågade om hon var riktigt klok och om hon på fullaste allvar ville ha leg av mig när jag köper en flaska lättglögg.
Det ville hon.
Vilken tur att det var 10 år sen det var aktuellt för mig med den åldersgränsen.
Tydligen har jag en 17-årings anlete under allt skägg. Jag kommer se ut som 50 när jag dör av hög ålder.

Min oskuld, min vackra oskuld!

Idag har grannen utsatt mig för övergrepp, jag har härmed provat Guitar Hero för första gången.
Och det var AWESOME!
Nu är det bara att smyga över en mörk kväll och stjäla utrustningen utan att han märker det.

Idag blev det pizzamiddag hos kamrat Lars. Ungarna skrekte och lekte och vi pratade skit. Det är väl ungefär så bra det blir på en fredag och nu är det bara två dagar kvar till måndag!
Nu har jag tagit mod i barm och börjat lyssna på julmusik också, Lars Vegas julskiva rullar härmed ostört i bilen.
Jag blir väl så illa tvungen att slänga upp lite stakar och glitter innan första advent också. Vart fan är min julkänsla? Om någon har sett den så lägg den gärna i ett kuvert och skicka tillbaka den till mig.

Men nu är jag fan less

På vädret. Nu ska jag vara gnällsvensk och klaga järnet.
Vad fan har hjonen på SMHI betalt för egentligen? Jag tycker det borde vara deras ansvar att se till att årstiderna ligger i fas och att man inte funderar på att klippa gräs första advent.
Att dra fram adventsstake och annat julstök när gräsmattan är grön känns fel, fel fel fel. Fel.
Jag ids inte ens pynta staken och kulorna i grenen fast det säkert skulle se jäkligt humoristiskt ut med en grön en röd och lite glitterband runt alltihopa.
Julmusiken kan dra åt fan också. Vem vill höra Carola skråla i den här misären? Inte ens Vår julskinka har rymt känns lockande.
Nej nu jävlar ska jag skicka arga brev till vädermupparna på SMHI och beklaga mig över deras bristande arbetsförmåga och dåliga moral.
Jag hade hoppats kunna lägga in lite schyssta monoskibilder innan december infaller, men det verkar skita sig så in i helvete i det blå plåtskåpet.

Meka, svetsa och dagens lunch

 Idag har det riktats diverse metallbitar, skruvats och svetsats. En helt vanlig lillmåndag alltså.

Vad varmt och mysigt det blir.

Sammanbiten och nyäten.

Vilket tar mig till dagens lunch. På mathaket får man inte välja hur mycket man vill ha av dagens utan får naturligtvis för lite varje gång. Vilket resulterar i tiggande av resterande del av en mansportion.

Idag blev jag tillfrågad om jag skulle ha en och en halv dagens redan innan. 

Det tycker jag var både bra och anus.
Tog de betalt för extra eller var det ett försök att göra sig lustig på hungrig mans bekostnad?

Jag tackade givetvis och tog emot den numer mansportionsstora tallriken med raggmunk och fläsk.

Jag vill kunna äta tills jag är nöjd när jag beställer dagens, inte sitta och vara hungrig och sur.

Dagens utan självservering är fan inte okej. Stora baljor med mat och potatis vill jag ha. Och en dillkvist, grönsaker måste man äta.

Nya bullar

Ja, tisdag blev det och då händer det grejer minsann.
Hela dan har jag skruvat flistugg och blivit skitig. Jävlar vad bra. Det är skönt att känna sig smutsig igen.

Här står bästebror och inspekterar falluckan, den obligatoriska banjospelande hamstern verkar finnas kvar där nere.

Vilken slang ska jag ta bort egentligen?

Och spelar det nån roll?

Efter uträttat värv anordnades dagens middag, perfekta biffar med hasselbackspotatis. Märkvärdigt ska det vara också.
Sjukt bra tisdag. Hoppas jag blir riktigt skitig imorgon också, det skulle sitta fint.

Måndag, och ändå hände inget kul.

Glad i hågen studsade jag ur sängen, det var äntligen måndag.
Gröt sköljdes ner med kaffe och avslutades med ett klockrent toalettbesök.
Tänder borstades, ungar kläddes på och bilen startades.
Men sen hände... Ingenting!
Som en dimhöljd slätt utan hinder eller referenspunkter. Ingen dålig dag, men knappt värd att notera ens med tidningen.
Nä, idag får vi kalla en vanlig grå vardag. Imorgon, då blir det andra bullar. Wienerbröd kanske? Det är ju gott.

Bacon!

Bacon är det bästa födoämne som uppfunnits. Alla kategorier.
Vill man att nåt ska smaka bättre så lindar man in det i bacon, vill man ha mer smak i såsen: bacon.
Det finns chips med baconsmak, det finns ost med baconsmak, det finns till och med glidmedel med baconsmak hörde jag på radion.
Man borde avla på grisar så det blev bacon av alltihop. Bara att lättröka grisen och helsteka den sen så har man mat för en vecka.
Synd bara att baconet krymper så vansinnigt.
Man lägger i sex skivor i pannan för det är det som går i, men när man stekt klart så ligger de som en liten köttros i mitten av pannan och ser ynkliga ut. Det måste vara nån form av konspiration mot baconälskare, att ingen ska få så mycket bacon som man egentligen vill ha. Nu blev jag hungrig också.

Byta bil punkt nu?

Nu är det höst, då vill jag byta bil. Undrar om det är nån mild höstdepression som träder in varenda år.
Valet för dagen faller på en Dodge RAM Hemi och nu försöker jag komma på anledningar till varför det är ett vettigt köp.
1. Den är röd, det är en fin färg.
2. Den är stor, det är bra om det är mycket snö så man ser över plogkanterna
3. Den drar ohemula mängder bensin, det är bra för statskassan.
4. Den har dragkrok... Det är bra.

Ja, det går väl sådär. Men skam den som ger sig, jag har ju hela helgen på mig att komma på argument på för-listan.

Slut på fest

Nu har gästerna åkt hem, och jag ska leta rätt på kudden.
Efter en sjuttis gowhiskey och ett gäng guinness känner man sig som en riktig människa igen.
Nu ska det bli skönt med lördag och flottpizza till middag.
Hostan verkar ha gett med sig också. Hoppas det inte bara är whiskeyn som talar.

Medlemmar

Jag har en medlem på bloggen, det här är stort. Nästan episkt.
Nu måste jag utöva en liten glädjedans på stående fot. Kan dagen egentligen bli bättre än så här?
Kanske, om de förbaskade middagsgästerna dyker upp med medhavd mat så jag slapp gå hungrig och grinig.
Nä, dags att korka upp champagnen nu och fira dagens stora händelse. Jag har en medlem. Heja mig!

Festligheter

I afton vankas det knytkalas, bara resten dyker upp med mat. Annars blir det kaffe, tårta och whiskey.
Det blir lite magert och dåligt för magen kanske.

Men andra bra saker är att vintern verkar vara i antågande och att det faktiskt snöar något i Vemdalen. Det borgar för snar Monoski-premiär. Jag håller alla motstående tummar och kniper med ögonen för att det fortsätter.
Snart måste jag skaffa manchestersoffa bara för att stilla abstinensen från backen. Mer snö och fortare.

Snuva

Alltså, mitt kaffe smakar ingenting. Jag hostar och slemmar och undrar varför.
Jag har inte bett om snuva och dödsrosslingar, det finns andra saker jag kan syssla med. Magdans tex, men det går ju inte när jag hostar. Typiskt.

Läste förresten om en uteliggare i Åre som det var jävligt synd om. Han hade hittat ett ställe att sova på, bredvid ett elskåp som gav lite värme.
Han hade tre sovsäckar och mössa.
Men nu blir det lite konstigt tycker jag, för gubben spelade bort flera hundra åt gången på trav och fikade ute titt som tätt. Sen kommer det fram att han har 6000 kr i månaden i pension, efter skatt alltså.
Har jag 6000 över så ser jag det som en lyckad månad, han har inte råd med varken mat eller tak över huvudet. För 1500 kan man handla all mat man behöver för en månad och äta riktigt bra. För 4000 kan man nog hitta en ganska ok lägenhet att bo i. Eller hyra en stuga någonstans. Gubben hade även mobil med skapligt bra kamera som han dokumenterade livet med.
Är det bara jag som tycker att karln verkar lite lat?
Att han dessutom väljer att åka upp till Jämtlands dyraste by och Stockholms avlägsnaste förort begriper jag mig inte på.
Jag måste snyta mig.

 

En liten tomtegubbe satt en gång
vid stugan sin uppå en tuva,
han tyckte dagen var så fasligt lång,
han satt och vände på sin luva.
Usch, han frös och han nös,
atjo, atjoi, atjo, prosit!
Usch, han frös och han nös
stackars gubben hade snuva.

Å bilder på eländet.

 Här ska den bo, den överdimensionerade jätteklumpen.
Fan vad tung den var.

Lastbilsmek, ett smalt jobb.

Idag blev jag åkallad som lastbilsmek av åkardemonen Mikael.
Dagens uppgift bestod av att byta turbocompounder på en Scania. Ett roligt fenomen med lastbilsdelar är att de alltid är tyngre än nöden kräver, alltid mer skrymmande och vansinnigt dyra.
Nämnda del sitter skapligt bra till i anslutning till kroppen men saknar vitala delar att lyfta i och kostar en bit över 70 lakan. Det betyder att man inte vill tappa klumpen i golvet och skapa osämja. En annan kul grej är att allting är i vägen. Måste man fundera på om en del ska bort eller om den där bulten som sitter jävulskt obra till ska bort, då ska den det. Obönhörligen.
Nu ska jag fukta strupen med lite blodpudding och bacon. Det är jag fan värd.
Och julmust, snart är det advent.
Nästa vecka smygstartar jag nog med Lars Vegas julskiva också.

Folköl och nybilskänsla

Ni vet den där folkölen som stått längst in i kylskåpet i tre veckor och blivit riktigt riktigt kall, alltså riktigt kall. Kall genom hela burken. Så kall. Den dricker jag nu medan jag funderar på om man kanske skulle slå sig in på bilförsäljarnas ockerprisbana. I ett desperat försök att byta upp mig i firmabilsväg mot något som gått lite närmare två jordvarv istället för månen tur/retur inser jag att man är helt fel ute i karriärsvalet. Tydligen är den gamla trotjänaren inte värd mer än dieseln i tanken och eventuellt grus på flaket som kanske går att sälja till äldreomsorgen så de har nåt att slänga på trappen åt gamlingarna, efter att de vägt blöjorna förstås.
Hur som helst ska man vara beredd på att bli lurad och nedtryckt i skosulorna så fort man öppnar dörren till moralbristens näste. Tydligen kostar det 15000, ja femtontusen riksdaler att få min nuvarande bil körduglig. Konstigt då jag använder den varje dag och inte har några som helst problem med vare sig ljustuta eller backväxel. En bra sak med att fundera på bilbyte är iaf att man har en ursäkt att städa bilen lite ordentligt, så med svansen mellan benen sätter jag mig i mitt gamla åk och får en härlig nybilskänsla när jag för en gångs skull ser golvet i den igen.
Fan vad kall den där ölen var!

Helljus, I ÖGAT!

Alltså, jag kom att tänka på en grej så här på hösten.
När man åker på morgonen och är trött i lilla ögat så möter man andra hjon som är ute i sina jävla fyrar. För det verkar som att 90% av alla nötter är tvungna att dra på sitt helljus ungefär fem meter innan själva mötet äger rum. VARFÖR? Vad i helvete har mitt morgonöga gjort dig för ont? Vad fan händer mellan bilarna de sista metrarna som gör att det är så in i jävelen viktigt att slå om till helljus just då?
Om man ändå visste det i tid så kunde man vara först att blända, eller preja det aset i diket åtminstone.
Nu är det krig, hur många extraljus pallar en generator egentligen?

Gråtrunka

Känner att jag måste ta tag i ämnet på en gång.
Det här är alltså ett fenomen som utspelar sig i varje mans liv ibland.
Gråtrunka - att med sorgsna ögon och halvslapp penis klämma ur en känslolös sats. Gärna till nån gammal rockballad, Love Hurts sitter som en fläskläpp till gråtrunken.

Börja blogga

Nu ska jag fan också börja blogga.
Mitt mål är att minst en människa läser skiten på regelbunden basis eller åtminstone gråtrunkar till innehållet på söndagkvällarna till repriser av Opera och Hem till gården.

Det kommer bli nåt slags blandat innehåll av livsglädje (här kommer mycket svetsrök och gnistbildning i allmänhet rymmas), Monoski och skit. Under rubriken skit hamnar nog allt så småningom.
Nu ska jag bara lära mig det här och orka lägga upp bilder, sen får fan Blondinbella passa sig.
Ja jävlar i dalen, nu kör vi.