En gång i tiden fanns det ett land som hette Sverige. Det var ett stolt land med bra ekonomi, ett starkt försvar, stora industrier som var världsledande inom sin genre. Det fanns även någonting som kallades för mobilnät med täckning. Detta under av prestanda och säkerhet gav täckning även på den mest avlägsna bergsknalle i vårt avlånga land.
Sen kom någon jävla byråkrat på att det kostade för mycket med två separata mobilnät.
Ska vi behålla det gamla och uppgradera det för ökande teknologibehov eller skrota detsamma.
Alternativ två var tydligen det som gällde och nu är det på tapeten att avveckla det fasta nätet till förmån för det ack så ömtåliga GSM-nätet som numer verkar sträcka sig till en mottagningsgräns om 100 meter från mast.
Varför i fan ska jag behöva betala med surt förvärvade pengar för något som fungerar en femtedel av sträckan när man kör bil, eller numer halva huset då jag förlorat min täckning i vardagsrummet.
Undrar hur länge det tar att träna upp brevduvor, det känns som ett säkrare och snabbare alternativ.
Alla viktiga män i skor har tydligen en blogg. Jag har stålhätta så det rättfärdigar väl mitt bloggande gissar jag.
Upprörande! Skriv en insändare i ÖP, så de lär sig veta hut!
SvaraRadera//S